Luktsanering – vad det innebär samt hur man går tillväga

Om man vill undkomma elakartade odörer kan man använda sig av luktsanering. Det finns olika metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man ska fundera på är givetvis att avlägsna källan till den dåliga lukten. Men även om man så gjort kan en del odörer dröja sig kvar i väggar och möbler. För att komma tillrätta med detta, som annars kan bli ett obehagligt besvär, finns det diverse sätt. Alla metoder har sina för- och nackdelar.

Luktsanering med hjälp av ozon är en generell procedur. Ozon är en instabil gas bestående av tre syreatomer vilket vanligtvis återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är emellertid hälsovådligt och man bör för den skull inte vistas i trånga utrymmen då sanering sker med hjälp av ozon. Då ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet uppstår på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering fungerar bra mot både illa lukt och åt att sanera mögel. De hjälper dessutom då man vill bedriva undan t.e.x. möss som härbärgerar i väggar och dylikt.

En annan metod för luktsanering är via fotokatalysator. Det är en apparatur med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, alternativt det ännu mer effektiva titandioxid. Det uppstår då hydroxylradikaler som är mycket reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med hjälp av någon annan partikel. På så sätt slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna procedur är den nyaste och hittills effektivaste. För att göra fotokatalysatorn än mer effektiv kan man använda sig av en UV-lampa som producerar en liten mängd ozon också. På så vis får man en dubbel effekt.

Om man använder enbart fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön medan saneringen pågår, vilket i en del situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.

Ytterligare en metod för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna procedur används dessutom som saneringsmetod mot mögel samt parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar naturligtvis beroende på vad för besvär man har -, t ex en blandning vilken består av livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen omvandlas till alkohol vilken i sin tur dunstar bort. Foggerapparaten värmer upp glykolen till gas och finfördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Detta för med sig att saneringsvätskan kan tränga in på annars otillgängliga platser.

Om detta inte räcker kan man stryka på saneringsvätska alternativt Fulstopp. Dessa vätskor har för uppgift att döda mögel och svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och övriga hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har satt sig djupt, i t ex trä samt betong. Saneringsvätska kan användas separat men man erhåller snarare bästa verkan ifall det används som komplement till en annan metod.

Eftersom saneringsvätskor inte allt för sällan är både hälsovådliga och miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar trots att den fungerar så bra – ska man dock i så stor omfattning som möjligt överväga de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.